Översikt

Handelstullar och därmed sammanhängande osäkerhet bidrog till kraftiga fluktuationer i den ekonomiska aktiviteten under första halvåret 2025, med tidigareläggning av aktivitet, särskilt i Irland. Avvecklingen av dessa faktorer under årets andra hälft väntas medföra ytterligare volatilitet och göra signaler om den underliggande takten i euroområdets ekonomi suddiga. Om man bortser från den volatilitet som orsakades av fluktuationerna i irländska uppgifter var den ekonomiska tillväxten i resten av euroområdet i själva verket mer stabil och väntas förbli så även under andra halvåret. Även om det nya handelsavtalet mellan USA och EU innebär högre tullar på euroområdets export till USA har det bidragit till att minska den handelspolitiska osäkerheten. Senare under bedömningsperioden beräknas den ekonomiska tillväxten i euroområdet stärkas med stöd av flera faktorer. Stigande reallöner och sysselsättning, tillsammans med nya offentliga utgifter för infrastruktur och försvar, främst i Tyskland, torde stärka den inhemska efterfrågan i euroområdet. Dessutom anses mindre restriktiva finansieringsförhållanden – som främst avspeglar de senaste penningpolitiska besluten– och en återhämtning i utländsk efterfrågan 2027 också stödja tillväxtutsikterna. Den genomsnittliga reala BNP-tillväxten beräknas bli 1,2 procent 2025, 1,0 procent 2026 och 1,3 procent 2027. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska prognoser i juni 2025 har utsikterna för BNP-tillväxten reviderats upp med 0,3 procentenheter för 2025, vilket återspeglar inkommande data som var bättre än väntat och en överhängseffekt från revideringar av historiska data. Eftersom inte alla överraskningar i statistiken avser en kraftigare tidigareläggning av aktiviteten än vad som tidigare antagits anses de endast delvis uppvägas under årets andra hälft. Eurokursförstärkningen och svagare utländsk efterfrågan (delvis beroende på något högre tullar än vad som antogs i prognoserna från juni) har lett till en nedrevidering på 0,1 procentenhet för 2026. Prognoserna för 2027 förblir oförändrad.^[1]

Inflationsutsikterna är förenliga med en stabilisering av inflationen kring det medelfristiga målet på 2 procent. Den totala inflationen, mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), beräknas röra sig sidledes på omkring 2 procent under resten av 2025 och sedan sjunka till 1,7 procent 2026 för att därefter stiga till 1,9 procent 2027. Nedgången 2026 återspeglar en ytterligare gradvis minskning i andra komponenter än energi, medan energiinflationen väntas förbli volatil, men stiga under prognosperioden, delvis beroende på EU:s system för handel med utsläppsrätter 2 (ETS2) som inleds 2027. Livsmedelsinflationen väntas inledningsvis förbli hög, eftersom fördröjda effekter av tidigare prisökningar på internationella livsmedelsråvaror slår igenom, men dämpas till något över 2 procent 2026 och 2027. HIKP- inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX) väntas sjunka när lönetrycket avtar och tjänsteinflationen dämpas och när eurokursförstärkningen slår igenom i prissättningskedjan och bromsar varuinflationen. Lägre löneökningar till följd av att tidigare reallöneförluster har återhämtats, i kombination med en återhämtning i produktivitetstillväxten, väntas leda till betydligt långsammare ökande enhetsarbetskostnader. Jämfört med prognoserna från juni 2025 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,1 procentenhet för både 2025 och 2026 på grund av utfall och antaganden vad gäller högre priser på energiråvaror, samt fördröjda effekter av högre internationella priser på livsmedelsråvaror, vilket mer än uppvägde eurokursförstärkningen. För 2027 anses de fördröjda effekterna av en starkare euro dominera, vilket leder till en nedrevidering på 0,1 procentenhet.